Lilla tissen Moa.
Jag vet att jag inte har nämt lilla Moa, knappt något om min familj eller ens hur min familj ser ut. Men se det såhär, jag kan inte bestämma mig för att vara lycklig för att ha kommit så långt i min egen utveckling att jag håller på att flytta ihop med min pojkvän, e l l e r för ha dåligt samvete för att jag aldrig är hemma längre.
Jag skäms, och försöker inte tänka på dom där hemma, för att jag tycker att jag borde vara hemma, mer, hela tiden.
Därför har jag inte nämt min fina kisse. Och nu är det försent.
Fick veta av min lillebror att Moa varit försvunnen sen i fredags och att nu hade folk hört av sig och sagt att dom hittat henne. Såklart var det min mamma som tog det samtalet, varöfr hon förstår jag fortfarande itne, hon som är den blödigaste av alla. Missförstå mig rätt men pappa borde tagit de, han hade ryckt på axlarna o tyckt att de var skönt att någon hade hittat henne.
Back to story.
Det var en kille vid namn Cristian som hade skrivit i kattkommandos syds gästbok, och frågat vart man ska vända sig om man hittat en avliden katt :
Hallå.
Jag tänkte höra mig för om det finns något ställe på nätet eller övriga tips på hur man kan söka en ägare till en tyvärr avliden katt?
Vi stötte på den lilla stackaren säkerligen någon minut efter själva krocken och det blev en tvärvändning. Tyvärr led den men gick snabbt och lugnt bort av inre skador så snart vi fick den av vägen, men förhoppningsvis kände den lite lugn och tröst medan vi klappade och pratade med den in i vila.
Den var alldeles för fin i täckning och päls för att vara en övergiven katt och jag är övertygad om att någonstans har någon förlorat en familjemedlem. Vi återvände med en liten filt, några blommor och ett brev till ägaren om dom skulle hitta den vid vägkanten, men jag känner ändå att jag mer aktivt vill försöka hitta ägaren så dom slipper leva i ovishet och så dom vet att den inte dog i ensamhet. Några tips utöver att plinga dörr i området som jag hade tänkt göra i morgon?
Om någon undrar så var det i Asarum, precis innan den lilla rondellen vid Taxi från Karlshamns hållet. Katten ligger nu på höger sida av vägen förbi cykelbanan ute i kanten på gräset, den syns tydligt på den vita filten i förhoppning att den ska hittas.
Sedan hade en som jobbat på kks svarat :
Hej Christian
jag hittade en efterlysning på blocket i dag , vet inte om det är rätt ägare ,Jag ringde till henne ocg berättade vad du skrivit och hon skulle gå¨och titta nu. Eftersom notavalla inte är så stort tror jag att det är samma katt ,anonsen finns här så kan du se om det är samma katt , skulle det inte vara det så snälla ring henne,,
Hon saknade sin katt väldigt mycket och mitt hjärta känner med henne nu ,,,,Jag hoppas så klart att det inte är hennes katt ,men om det är det ,känns det skönt att du gjorde så mycket för katten som i såfall heter Moa, Sov gott Moa
http://www.blocket.se/vi/13352389.htm?ca=22_s
Och efter att ha pratat med mamma och mamma hade varit inne på gästboken, hade även hon lämnat ett medelande :
Hej Christian
Det var min lilla goa katt Moa som ni hittade.Blev uppringd av Mija på kattkommando som hade sett Moa på nätet. Jag tackar dig av hela mitt hjärta att ni tog hand om henne och kelade med henne. Det gör så frukansvärt ONT.Men att det finns änglar som er det visste jag inte! Har läst ert fina brev och tårarna vill bara inte ta slut. Såg faktiskt handduken både igår och idag när jag var ute och letade men tänkte inte så mycket över det. Moa fanns inte kvar något djur har tagit henne men handduken och blomman har jag tagit med mig hem.Moa blev bara 16 mån men hon kommer alltid att finnas i mitt hjärta.
Än en gång Tack snälla Christian o Pernilla för ert engagemang och er omtanke.
Tack också till Mija på kks för du ringde till mig. Många kramar till er alla ifrån XXX XXXXXXX
Känns så hemskt nu, att ha de svart på vitt. Men jag hoppas hon har det bra däruppe, i katt himlen.
Sov så gott lilla Moa, du är för evigt saknad.
Jag skäms, och försöker inte tänka på dom där hemma, för att jag tycker att jag borde vara hemma, mer, hela tiden.
Därför har jag inte nämt min fina kisse. Och nu är det försent.
Fick veta av min lillebror att Moa varit försvunnen sen i fredags och att nu hade folk hört av sig och sagt att dom hittat henne. Såklart var det min mamma som tog det samtalet, varöfr hon förstår jag fortfarande itne, hon som är den blödigaste av alla. Missförstå mig rätt men pappa borde tagit de, han hade ryckt på axlarna o tyckt att de var skönt att någon hade hittat henne.
Back to story.
Det var en kille vid namn Cristian som hade skrivit i kattkommandos syds gästbok, och frågat vart man ska vända sig om man hittat en avliden katt :
Hallå.
Jag tänkte höra mig för om det finns något ställe på nätet eller övriga tips på hur man kan söka en ägare till en tyvärr avliden katt?
Vi stötte på den lilla stackaren säkerligen någon minut efter själva krocken och det blev en tvärvändning. Tyvärr led den men gick snabbt och lugnt bort av inre skador så snart vi fick den av vägen, men förhoppningsvis kände den lite lugn och tröst medan vi klappade och pratade med den in i vila.
Den var alldeles för fin i täckning och päls för att vara en övergiven katt och jag är övertygad om att någonstans har någon förlorat en familjemedlem. Vi återvände med en liten filt, några blommor och ett brev till ägaren om dom skulle hitta den vid vägkanten, men jag känner ändå att jag mer aktivt vill försöka hitta ägaren så dom slipper leva i ovishet och så dom vet att den inte dog i ensamhet. Några tips utöver att plinga dörr i området som jag hade tänkt göra i morgon?
Om någon undrar så var det i Asarum, precis innan den lilla rondellen vid Taxi från Karlshamns hållet. Katten ligger nu på höger sida av vägen förbi cykelbanan ute i kanten på gräset, den syns tydligt på den vita filten i förhoppning att den ska hittas.
Sedan hade en som jobbat på kks svarat :
Hej Christian
jag hittade en efterlysning på blocket i dag , vet inte om det är rätt ägare ,Jag ringde till henne ocg berättade vad du skrivit och hon skulle gå¨och titta nu. Eftersom notavalla inte är så stort tror jag att det är samma katt ,anonsen finns här så kan du se om det är samma katt , skulle det inte vara det så snälla ring henne,,
Hon saknade sin katt väldigt mycket och mitt hjärta känner med henne nu ,,,,Jag hoppas så klart att det inte är hennes katt ,men om det är det ,känns det skönt att du gjorde så mycket för katten som i såfall heter Moa, Sov gott Moa
http://www.blocket.se/vi/13352389.htm?ca=22_s
Och efter att ha pratat med mamma och mamma hade varit inne på gästboken, hade även hon lämnat ett medelande :
Hej Christian
Det var min lilla goa katt Moa som ni hittade.Blev uppringd av Mija på kattkommando som hade sett Moa på nätet. Jag tackar dig av hela mitt hjärta att ni tog hand om henne och kelade med henne. Det gör så frukansvärt ONT.Men att det finns änglar som er det visste jag inte! Har läst ert fina brev och tårarna vill bara inte ta slut. Såg faktiskt handduken både igår och idag när jag var ute och letade men tänkte inte så mycket över det. Moa fanns inte kvar något djur har tagit henne men handduken och blomman har jag tagit med mig hem.Moa blev bara 16 mån men hon kommer alltid att finnas i mitt hjärta.
Än en gång Tack snälla Christian o Pernilla för ert engagemang och er omtanke.
Tack också till Mija på kks för du ringde till mig. Många kramar till er alla ifrån XXX XXXXXXX
Känns så hemskt nu, att ha de svart på vitt. Men jag hoppas hon har det bra däruppe, i katt himlen.
Sov så gott lilla Moa, du är för evigt saknad.
Rubrik är obligatorisk / Folk suger
Att förlora vissa människor gör ondare än andra..
"Alltså. Jag vill inte vara irriterade eller bara allämnt i vägen.
Men jag vill bara veta, varför du inte kom och varför du helt plötsligt försvann från..ja.. jordens yta?
Och framför allt, varför du raderar mitt medelande?
Tycker du inte själv att det är ett dåligt sätt att behandla en människa?
Jag vet inte om jag har sagt nåt olämpligt till dig eller gjort nåt dumt, och att det är därför du vägrar prata/skriva med mig, men still, borde jag inte ha rätt till en förklaring?!
Jag trodde bara att vi var vänner, och det sårar mig att du gör såhär. Du om någon borde veta hur mkt jag sett fram emot att du skulle komma.
Ta hand om dig.
Sara"
"Alltså. Jag vill inte vara irriterade eller bara allämnt i vägen.
Men jag vill bara veta, varför du inte kom och varför du helt plötsligt försvann från..ja.. jordens yta?
Och framför allt, varför du raderar mitt medelande?
Tycker du inte själv att det är ett dåligt sätt att behandla en människa?
Jag vet inte om jag har sagt nåt olämpligt till dig eller gjort nåt dumt, och att det är därför du vägrar prata/skriva med mig, men still, borde jag inte ha rätt till en förklaring?!
Jag trodde bara att vi var vänner, och det sårar mig att du gör såhär. Du om någon borde veta hur mkt jag sett fram emot att du skulle komma.
Ta hand om dig.
Sara"
Ilska på hög nivå / Jag bara rasar.
Fan.
Du kan inte helt plötsligt börja prata med mig igen, efter 4 månaders tystnad, du kan inte bara börja kalla mig din "vän" och "gumman". Hur har du mage att komma och röra runt i mitt redan röriga jävla liv? Vem har sagt att du får? För du f å r inte!!
Vi pratade precis som vanligt, om allt möjlgt, i flera timmar och jag vartannat skrattade och vartannat grät. Och sen säger du att du vil komma ner och hälsa på, du har ju ändå semster?! Hur tror du jag tänker? Klart som fan jag blir glad. Glad som aldrig förr.
Ser fram emot det i en vecka, räknar ner dagarna. Och sen, precis som förra gången. Total tystnad, inte ett ljud från dig. Du är så feg! Vet du det? Och jag hatar mig för att jag tillåter mig att älska dej. För det gör jag, eller gjorde, vad vet jag?! Du var min bästa bästaste bästa vän.
Och sen gör du precis som förra gången, tystnar.
Du kommer inte denna gången heller va?