London, dans, sommar(?) och studenten.
Woah.
Återigen snurrar allt snabbt och kors o tvärs. Sara är tillbaka och hon är bättre nu, större, starkare och så mkt grymmare!!
Låter som en mesig push till mig själv men good dammit de är sant ;)
Insåg det så sent som igår, att allt är så jävlar bra igen.
Och det är så mycket som händer, återigen har jag fullplanerat schema, folk som jag vill träffa, folk som vill träffa mig( !!), saker att göra, intervjuver att gå på, skolor att söka, fan det är såhär det känns att leva!
I säkert ett år har jag mest stått bakom och tittat på allt, men plötsligt igår insåg jag att jag står mitt i smeten and its feel good!
Snart åker jag till london, två dagar med klassen, skolan betalar allt, vi ska in på st paus catedral, vi ska gå till madame tusase (stavningen suger men det är det där vaxkabbinettet) och sist men absolut inte minst, vi ska åka eye of london, ett grymt stort parisehjul, 160 m högt och i varje vagn får de plats 25 pers, försök nu tänka ut hur står den faktist är. Inte nog med det, men från toppen har du en utsikt på 5 min.. 5 MIL!!! Det är grymt långt, belägen mitt i london kommer det vara en grymt utsikt.
Anledningen till att vi åker är för att vi ska göra ett repotage om hela resan, och eftersom det är ett skolarbete så betalar drivkraft hela kalaset, vem sa att det var en dålig sak att vara mediehora?
Igår var jag och kollade på Anias lilla danstrupp, sötare ungar finns inte, frågade Ania om jag fick ta med någon hem men hon bara skrattade. Lilla söta Ania, du gör mig så glad:) Dom små barnen dansade till barnsånger utklädda till trollungar och dom större dansade till mickael jacksson, grymt coola var dom och ungen som gjorde moonwalk fick mig att bara gapa, ska man kunna göra så i den åldern?!
Känns så skönt nu när de blir varmare, jag blir så mkt gladare och så mkt mer social. Jag blig tacksam över allt jag har och allt jag har fått se och uppleva i mitt liv. Jag har kanske haft mina hårda år, men det är också tack vare dom jag är den jag är idag. Utan den kunskap hade jag aldrig ens funderat på att söka till socinom, för att hjälpa andra barn som tvingas uppleva det jag gjorde. Utan den kunskapen hade jag aldrig kommit på att jag vill hjälpa andra, som kontaktperson med skitkass lön eller socinom med mkt högre lön, det gör detsamma. Bara jag kommer hem och vet att det finns någon nånstans som är tacksam för vad jag gjort för dom, så kan allt annat kvitta.
Jag har insett att ted är verkligen det finaste jag nånsin haft, och nånsin kommer få. Jag älskar honom av hela itt hjärta och jag hade gjort vad som helst för honom. Kommentaren "detta är på riktigt" börjar kännas gammal och utsliten, men faktum är att det faktist är sant denna gången, jag vet inte hur jag vet de eller när jag kom på det. Men jag vet att det bara är så.
Vi hade gjort en löjlig liten grej på tonårsgruppen, man fick dra kort och svara vad som stod på kortet, jag fick frågan "vilken är din största kärlek" och när jag kom hem till ted sa jag det, och att han var min största, han fnissade lite och sa, "ja du är ju också min största" och klappade på mig magen. Jag gnällde tillbaka som en 3åring "men ja menade ju inte såååå dummer!" Då klappade han mig på kinden och sa "nej men du är min största, det är större med dig än vad det var med Erica" Då måste det läggas till att dom två var tillsammans i lite mer än tre år, och jag trodde att dom var yberseriösa i sitt förhållande.
Lyckan var total:D Min fina lille teddis.
Eftersom sommaren är päväg känns det också naturligt att även studenten kommer nämre, jag har inte bestämt mig än för om jag gillar tanken på studenten eller ej. Det kommer givetvis kännas märkligt, inget att komma tillbaka till efter sommaren men också, total frihet. Nu finns det inte en jävel som kan bestäma vad jag ska göra eller inte göra. Jag räknas som vuxen nu, och det är nu mina egna beslut är som viktigaste. Jag går igång på den tanken, samtidigt som den skrämmer mig, jag kan inte längre luta mig tillbaka och lita på att nån annan säger vad jag ska göra.
However, jag har själv lite planer på hur jag vill ha det, så jag behöver inte fattas av panik de första jag gör. Jag tror man vill och behöver lite tid på sig att komma på hur man vill ha det, det ska inte stressas fram.
Jag längtar till min studentfest dock, alla som jag tycker om och vill ha där är bjuda och jag tror och hoppas att alla kommer, det kommer vara en så stor dag för mig att jag vill dela med den till alla.
Jag vill inte ha massa presenter, jag vil bara att folk är där. Kan man säga så eller kommer dom ändå ge mig saker?
Ania, nu vet du hur jag vill ha de;P Inte massa dyrt skit nu, måste du tvungen köpa nåt ska de vara nåt du tror jag skulle uppskatta, och det ska vara billigt. Du kan hellre skriva ett litet kort till mig som jag kan spara som minne, det vill jag hellre ha =)
Uga, nej man ska inte skriva för mkt om man har en skola att komma i tid till och bussen går om en halvtimme och man inte ens har duschat, då ska man inte skiva alls. ^^
Återigen snurrar allt snabbt och kors o tvärs. Sara är tillbaka och hon är bättre nu, större, starkare och så mkt grymmare!!
Låter som en mesig push till mig själv men good dammit de är sant ;)
Insåg det så sent som igår, att allt är så jävlar bra igen.
Och det är så mycket som händer, återigen har jag fullplanerat schema, folk som jag vill träffa, folk som vill träffa mig( !!), saker att göra, intervjuver att gå på, skolor att söka, fan det är såhär det känns att leva!
I säkert ett år har jag mest stått bakom och tittat på allt, men plötsligt igår insåg jag att jag står mitt i smeten and its feel good!
Snart åker jag till london, två dagar med klassen, skolan betalar allt, vi ska in på st paus catedral, vi ska gå till madame tusase (stavningen suger men det är det där vaxkabbinettet) och sist men absolut inte minst, vi ska åka eye of london, ett grymt stort parisehjul, 160 m högt och i varje vagn får de plats 25 pers, försök nu tänka ut hur står den faktist är. Inte nog med det, men från toppen har du en utsikt på 5 min.. 5 MIL!!! Det är grymt långt, belägen mitt i london kommer det vara en grymt utsikt.
Anledningen till att vi åker är för att vi ska göra ett repotage om hela resan, och eftersom det är ett skolarbete så betalar drivkraft hela kalaset, vem sa att det var en dålig sak att vara mediehora?
Igår var jag och kollade på Anias lilla danstrupp, sötare ungar finns inte, frågade Ania om jag fick ta med någon hem men hon bara skrattade. Lilla söta Ania, du gör mig så glad:) Dom små barnen dansade till barnsånger utklädda till trollungar och dom större dansade till mickael jacksson, grymt coola var dom och ungen som gjorde moonwalk fick mig att bara gapa, ska man kunna göra så i den åldern?!
Känns så skönt nu när de blir varmare, jag blir så mkt gladare och så mkt mer social. Jag blig tacksam över allt jag har och allt jag har fått se och uppleva i mitt liv. Jag har kanske haft mina hårda år, men det är också tack vare dom jag är den jag är idag. Utan den kunskap hade jag aldrig ens funderat på att söka till socinom, för att hjälpa andra barn som tvingas uppleva det jag gjorde. Utan den kunskapen hade jag aldrig kommit på att jag vill hjälpa andra, som kontaktperson med skitkass lön eller socinom med mkt högre lön, det gör detsamma. Bara jag kommer hem och vet att det finns någon nånstans som är tacksam för vad jag gjort för dom, så kan allt annat kvitta.
Jag har insett att ted är verkligen det finaste jag nånsin haft, och nånsin kommer få. Jag älskar honom av hela itt hjärta och jag hade gjort vad som helst för honom. Kommentaren "detta är på riktigt" börjar kännas gammal och utsliten, men faktum är att det faktist är sant denna gången, jag vet inte hur jag vet de eller när jag kom på det. Men jag vet att det bara är så.
Vi hade gjort en löjlig liten grej på tonårsgruppen, man fick dra kort och svara vad som stod på kortet, jag fick frågan "vilken är din största kärlek" och när jag kom hem till ted sa jag det, och att han var min största, han fnissade lite och sa, "ja du är ju också min största" och klappade på mig magen. Jag gnällde tillbaka som en 3åring "men ja menade ju inte såååå dummer!" Då klappade han mig på kinden och sa "nej men du är min största, det är större med dig än vad det var med Erica" Då måste det läggas till att dom två var tillsammans i lite mer än tre år, och jag trodde att dom var yberseriösa i sitt förhållande.
Lyckan var total:D Min fina lille teddis.
Eftersom sommaren är päväg känns det också naturligt att även studenten kommer nämre, jag har inte bestämt mig än för om jag gillar tanken på studenten eller ej. Det kommer givetvis kännas märkligt, inget att komma tillbaka till efter sommaren men också, total frihet. Nu finns det inte en jävel som kan bestäma vad jag ska göra eller inte göra. Jag räknas som vuxen nu, och det är nu mina egna beslut är som viktigaste. Jag går igång på den tanken, samtidigt som den skrämmer mig, jag kan inte längre luta mig tillbaka och lita på att nån annan säger vad jag ska göra.
However, jag har själv lite planer på hur jag vill ha det, så jag behöver inte fattas av panik de första jag gör. Jag tror man vill och behöver lite tid på sig att komma på hur man vill ha det, det ska inte stressas fram.
Jag längtar till min studentfest dock, alla som jag tycker om och vill ha där är bjuda och jag tror och hoppas att alla kommer, det kommer vara en så stor dag för mig att jag vill dela med den till alla.
Jag vill inte ha massa presenter, jag vil bara att folk är där. Kan man säga så eller kommer dom ändå ge mig saker?
Ania, nu vet du hur jag vill ha de;P Inte massa dyrt skit nu, måste du tvungen köpa nåt ska de vara nåt du tror jag skulle uppskatta, och det ska vara billigt. Du kan hellre skriva ett litet kort till mig som jag kan spara som minne, det vill jag hellre ha =)
Uga, nej man ska inte skriva för mkt om man har en skola att komma i tid till och bussen går om en halvtimme och man inte ens har duschat, då ska man inte skiva alls. ^^
Brett Dennen
There aint no reason things are this way
Its how they always been and it tends to stay
I can't explain why we live this way, we do it everyday
Preachers on the podeum speaking of saints
Prophets on the sidewalk begging for change
old ladies laughing from the fire escape cursing my name
I got a basket full of lemons and they all taste the same
A window and a pigeon with a broken wing
You can spend you whole life working for something,
Just to have it taken away
People walk aroun pushing back their debts
Wearing pay checks like necklaces and braceltes
Talking bout nothing, not thinking bout' death
Every little hearbeat, every little breath
-Ikväll fattas det ord för hur jag mår,kaos är det närmsta jag kommer-
Sinnesförvirring
Rubrik är obligatorisk ^^
Och så var det onsdag. Och hälften av påsklovet är sluuut!
Gårdagens morgon tillbringades med hedsten och en fika på staden. Länge sen man träffades nu, men likförbannat glappar vi på som bara den så fort vi ses. Det är så bra med honom, det kan gå månader innan man träffas men det känns ändå som om det vore igår <3
Efter fikat gick vi den låånga vägen hem till honom, tog sin lilla tid, men motion fick vi allt. Sen blev de lite filmtittande och allmänt pratande en stund.
Runt 16 drog ja till ågatan, dags att börja rigga allt ljus. Tog sin lilla tid att få ner alla gamla lampor och upp alla nya, och klumpig som jag är så lyckades ja få en hel del nya blåmärken ><
Vi drog hem sen runt halv ett, helt slut var jag.
En grinig och trött Sara satte sig i duschen och halvsov där en stund.
När jag kom ut från toan möttes jag av en massa tända ljus, tedälskling hade bestämt sig för att göra de lite fint, trots mitt buttra humör. Min lilla sötnos:)
Tända ljus och en naken man mellan lakanen. Bättte avslut på kvällen blir de nog inte:)
Gårdagens morgon tillbringades med hedsten och en fika på staden. Länge sen man träffades nu, men likförbannat glappar vi på som bara den så fort vi ses. Det är så bra med honom, det kan gå månader innan man träffas men det känns ändå som om det vore igår <3
Efter fikat gick vi den låånga vägen hem till honom, tog sin lilla tid, men motion fick vi allt. Sen blev de lite filmtittande och allmänt pratande en stund.
Runt 16 drog ja till ågatan, dags att börja rigga allt ljus. Tog sin lilla tid att få ner alla gamla lampor och upp alla nya, och klumpig som jag är så lyckades ja få en hel del nya blåmärken ><
Vi drog hem sen runt halv ett, helt slut var jag.
En grinig och trött Sara satte sig i duschen och halvsov där en stund.
När jag kom ut från toan möttes jag av en massa tända ljus, tedälskling hade bestämt sig för att göra de lite fint, trots mitt buttra humör. Min lilla sötnos:)
Tända ljus och en naken man mellan lakanen. Bättte avslut på kvällen blir de nog inte:)
En gång för länge sen..
Med tanke på att alla mina datorer i min ägo bara lägger sig ner och dör med jämna mellanrum försvinner alla bilder och all musik, alla filer och allt man sparat. Allt sånt som faktist betyt något för en.
Dom sista tre åren har varit dom bästa i hela mitt liv, och tros att jag hade mitt år av helvete förra året, så vill jag ändå inte ha något ogjort.
Tiden går och allt man gör sätter sina spår. Saker som inte borde sägas sägs, och saker man inte borde ha gjort, görs ändå. Saker man ångrar och saker man saknar, tiden går och kan inte saktas ner.
Vänner har kommit och vänner har försvunnit, vissa har satt större hål än andra, vissa har man glömt och vissa kommer man alltid sörja.
Och nu märker ja att det blev ett mkt mer tragiskt inlägg än vad jag hade tänkt. Ojdå tänker sara skamset.
Anyway. Snaert har mina tre år gått och allt splittras, det känns vemodigt. Bilderna är tagna nuder dessa tre år, jag önskar att ja hade haft fler bilder kvar, bilder som tagits under åren med er, mina mediehoror..
Bild 1. Sussie fotade mig under fotografisk bild A, hon kluddade på mig lite rosa ögongkugga och tryckte av.
Bild 2. Kärlek, jag önskar att det hade räckt med att skriva så, men inte. Bilden tog vi en kall okt. kväll. Lilla nisan insåg att man kunde göra tuppkam av mitt hår, sagt o gjort, catte och nisan fixade värsta sortens tuppkam, och ut gick vi. Vet at vi pratade och skrattade och frös om vartannat. På tillbaka vägen hittade vi sanne. Efter timmar av trasknade gick alla åt vart håll, men först tog vi denna bilden. Det var sista gången vi träffades allihopa.
Bild 3. Sussies foto från andra hållet, meningen var att min plugg skulle vara i focus, men de blev inte riktigt så.
Bild 4. Jag josse och fille, en kompis till josse som ställde upp som "ass model" till oss när vi hade vårt projekt med JC.
Bild 5. Under fotokursen (fotografisk bild A) bland dom sista gångerna. Wynona beslöt sig för att vi skulle fota snö, och snö fanns det gott om. En av dom bästa lektionerna någonsin.
Bild 6. Jag josse och thommy, även kallat för mitt X. Under Lejlas 18 års fest.
Bild 7. Egofoto, snodde harjus coola mössa och klickade av.
Födelsedagar och påskmys med Kollektivet Havsflundra
Ja jessus..
I onsdags fyllde Anton och farmor år. Anton fyllde 15 och farmor 65. Grattis grattis!
Onsdagen firade vi anton och igår firade vi farmor.
Detta firades med en hel del sortes mat och fika och tårta. God damn!
Och idag..ännu mer mat, jisses. Ja fattar inte hur man orkar ><
Påskfrukost, vad är de för påfund^^ Visserligen var det riktigt gott, men jaja man ska väl inte klaga.
Sitter nu framför min älskade dator och kikar runt lite, senare ska ja möta Ania och så ska vi köpa påskmat till vår påskmiddag:) Sen ikväll träffas hela kollektivet havsflundran för att måla ägg och äta oss mäta tjocka.
Vi ska även måla påskbilder och ja ska ta med min målarväska med 118 pennor i.. japp du hörde rätt, 118 st. Haha, ja jag kommer alltid vara en liten unge =)
Kollektivet Havsflundra, det är vi de. <--- Ted, jag, ania, ludvig, martin och alex, Nedjo får komma och hälsa på när han behöver lite extra käärlek;)
Fan va bra de låter i igentligen. Kollektiv havsflundra, kollektivet där alla älskar (med) alla!
Tack och hej för mig, nu blir de duschen!
I onsdags fyllde Anton och farmor år. Anton fyllde 15 och farmor 65. Grattis grattis!
Onsdagen firade vi anton och igår firade vi farmor.
Detta firades med en hel del sortes mat och fika och tårta. God damn!
Och idag..ännu mer mat, jisses. Ja fattar inte hur man orkar ><
Påskfrukost, vad är de för påfund^^ Visserligen var det riktigt gott, men jaja man ska väl inte klaga.
Sitter nu framför min älskade dator och kikar runt lite, senare ska ja möta Ania och så ska vi köpa påskmat till vår påskmiddag:) Sen ikväll träffas hela kollektivet havsflundran för att måla ägg och äta oss mäta tjocka.
Vi ska även måla påskbilder och ja ska ta med min målarväska med 118 pennor i.. japp du hörde rätt, 118 st. Haha, ja jag kommer alltid vara en liten unge =)
Kollektivet Havsflundra, det är vi de. <--- Ted, jag, ania, ludvig, martin och alex, Nedjo får komma och hälsa på när han behöver lite extra käärlek;)
Fan va bra de låter i igentligen. Kollektiv havsflundra, kollektivet där alla älskar (med) alla!
Tack och hej för mig, nu blir de duschen!